Inlägg

Tilltro och bekräftelse

Tilltro och bekräftelse

Tidigare har vi skrivit att vi behöver bygga en bro från vår värld till barnets värld och få kontakt på deras villkor. Istället för att tvinga på en värld som barnet inte kan hantera ÄN.

Vi börjar med att bygga en kontakt, en trygghet och tilltro i deras värld och sen använder vi oss av den relationen som en dörr för att sen kunna öppna in till vår värld…och en dörr till…och en dörr till…massor av dörrar.

På filmen så har jag deltagit i barnets värld under en lång stund. Vi har sprungit fram och tillbaka med lejon i händerna och låtit som lejon. Vi har sen stannat till och snurrat en lång stund på lejonen. Sen från den ismen så fick jag ett fint och fysiskt ”grönt ljus” av barnet, där han lägger armen på min axel och ber mig att läsa en bok. Då firar jag hans förslag. –Wow vilken bra ide! Jag älskar att läsa böcker för dig. Här har jag min chans att utmana honom, att få honom att interagera med mig. Jag sätter igång en kort lek där vi letar upp en bok som han vill läsa. Han väljer en ”Mamma Mu och Kråkan” bok. Sen använder jag Mamma Mus röst:

– Men Muuu Kråkan, jag vill också vara med och läsa! Då får jag med mig barnet på en dialog, där han blir rösten för Kråkan. Vi hämtar Mamma Mu och Kråkan- gosedjuren och pratar med dem en stund, under tiden ”pumpar” jag barnet med bekräftelse – tack för att du ber mig att läsa för dig. – wow kråkan vilken bra röst du har. – Så roligt vi har det tillsammans du och jag. Sen börjar jag läsa.

På filmen är jag en bit in i läsandet och barnet ger mig en otroligt fin bekräftelse. Han visar med sin fysiska kontakt att han accepterar och litar på mig. Han väljer att gunga på min rygg och det kan jag hjälpa honom med. Vi behöver inte gå in och värdera varför han just gungar, men förmodligen för att det är skönt för honom. Vi myser verkligen, båda två av denna stund tillsammans. Han är med mig i läsandet och visar det genom att flaxa med armarna när Kråkan flaxar.

Detta är ju än en gång ett ”grönt ljus” och min timing för att på nytt utmana honom. Jag kan välja på massor med utmaningar. Det är nu jag har min chans att lära honom saker. Det är viktigt att jag känner efter vad jag själv är motiverad av. Jag börjar alltid med att bekräftar honom. – Jag tycker om när du gungar på min rygg/ att du använder mig som gunga. Jag kan be honom stanna på min rygg och berätta att nu ska Mamma Mu och Kråkan ut på äventyr. Eller så kan jag berätta för honom att jag är kittlig, så han får absolut inte kittla mig. Allt handlar om att styra motiverande för att få en social interaktion. Och då behöver vi bekräftelse, acceptans och tilltro!

Så det jag vill ge er är att slappna av i att bara vara tillsammans med ditt barn, använd dina sinnen, känn, se, lyssna och lukta. Få en liten bild av vad ditt barn upplever. Ditt barn är trygg när han/hon går in i sin ism. Det är en plats man kan gå till för få vara ifred från alla intryck. Därför är det viktigt för barnet att ha en lugn plats att vara på med så lite intryck som möjligt. Och bekräfta, ge komplimanger och njut av dem lugna stunderna med fysisk kontakt och tilltro!